Att putsa en kanins klor kan vara en prövning. Kaniner är besläktade med små hundar på så vis att de kan bli överspända. Som byten för många större arter utvecklades de att vara på konstant utkik efter fara. Även om de är säkra och skyddade i ditt hem finns dessa instinkter fortfarande kvar. Korrekt teknik kan bidra till att vinna över instinkterna när de sparkar (ibland bokstavligen) till och gör klovård besvärlig.

Välj först ett öppet område, till exempel badrum eller vardagsrumsgolv. Tag fram ett par handdukar, varav en kommer att användas för att svepa kaninen i syfte att hindra rörelser och ryck. Andra handduken gör det enkelt att plocka upp kloskräp och kasta det. Ordna ditt material så allt du kan behöva finns till hands. Se till att du kan sitta nära din kanin hela proceduren.

Du behöver klotrimmer. Mänskliga nagelsaxar är inte idealiska för ändamålet, men kan användas i en nödsituation. Så som att ta bort en kluven klo, till exempel, om du inte kan komma till veterinären snabbt. Giljotinklippare är generellt bättre trimmers för större djur. Små, saxliknande trimmers är bättre.

Ha adstringerande pulver till hands i händelse av olycka.

Sitt på golvet och vagga kaninen i knät, eller ännu hellre låt en medhjälpare hålla den insvept i en handduk med fötterna utstickande Ge kaninen några sekunder för att lugna ner sig. Det är viktigt att den inte sparkar när du klipper en klo. Kaniner kan vara nervösa även bland människor de känner väl.

Håll foten ordentligt och bedöm var klon börjar gå upp i det blodfyllda området. Från tassen går en blodbana som leder blod till området. Undvik att komma åt det, eftersom det kommer att blöda ymnigt och kaninen känner smärta.

Om du har problem med att upptäcka det, kanske eftersom din ras har mörka klor, kan man väta klon vilket ger tydlig skillnad mellan klon och kanalen. Leta efter en liten inbuktning där klon kurvar något. Och bättre att klippa för lite än för mycket.

Ta ett fast tag i foten och klipp snabbt och bestämt. Vanligtvis blir proceduren lite renare om du klipper från undersidan. På det sättet kan du lättare se den känsliga kanalen.

Avsluta på en gång om du klipper i en kanal av misstag. Lägg adstringerande pulver (vanligen en svavel förening) på toppen av ditt pekfinger. Dutta snabbt och lätt på området och upprepa ett par gånger om det behövs. Blodflödet borde sluta nästan på en gång. Flytta till en annan tass och återkom vid ett senare tillfälle.

Det är bra, men inte nödvändigt att göra alla tassar vid samma tillfälle. Vissa klor kanske inte behöver klippas och kan hoppas över. Se till att eventuella blödningar upphört, kanske efter flera minuter, innan du släpper kaninen fri.